född 1990-02-20 
Kitty var en underbar hund! Jag såg henne första gången då hon var tre veckor gammal. Hon var mycket mörk till färgen. Till sitt sätt var hon oerhört lojal, mjuk och go hund. Kitty var väldigt förig i lydnaden. Hon växte upp tillsammans med Hanter, som var 10 år gammal när Kitty kom hit.
När Kitty precis kommit hit, ringde en man som hette Kurt Bengtsson från Kristianstad. Han hade köpt Kittys bror Kerry, och undrade om valparna kunde leka? Detta blev en trevlig aktivitet en gång i veckan under hundarnas första år. De hade väldigt kul. Kerry tävlade sedan upp till Elitklass spår. Han blev 6 år gammal.
I unga år fick Kitty besvär med utslag på magen. Det tog tid innan vi kom underfund med orsaken, men det visade sig vara för lite fett i fordret. Vidare så löpte hon var 3:e månad. Detta berodde på livmoderinflammation.
Kitty skulle ha valpar, men hon gillade inte den tilltänkta fadern. Vid nästa löp parade min egen hane, Ricko, som då var meriterad. Tyvärr resulterade detta i två dödfödda valpar, som togs med kejsarsnitt. Kitty fick aldrig några värkar, och hennes kroppstemp sjönk bara 0,5 grader mot normala 1 grad. Senare tog vi bort livmodern, och den var inte frisk.
Efter detta fick hon en diffus hälta. Veterinärspecialist konstaterade krossad minisk och ledbandet delvis av. Nu har hon 5 år gammal. Det blev operation och lång konvalecens. Vi gick dagliga promenader i knähög snö. Det var jobbigt. Ledvätskan var inte bra, så hon fick äkta tuppkam 3 gånger. Nu var hon frisk en tid igen. Vi tävlade elitlydnad och högre klass spår. Hon hade ofta stora bekymmer i spåret. Noskvalster hade jag inte hört talas om. På sista spårtävlingen orkade hon inte uppletande. En ny veterinärkontroll visade stora pålagringar mellan varje kota i hela ryggraden. Hon blev utdömd, men kvar i liv, och fick tävla lydnad. Hennes liv blev bra med en låg cortisondos.
Två år gick, och sedan fick hon en kraftig hälta på det andra bakbenet. Det var samma skada som det andra benet haft, så nu tyckte jag att hon skulle slippa lida, och få somna in.
Kitty har ett eget rum i mitt hjärta. En otroligt underbar hund, som gick genom eld och vatten efter mig. När vi badade kunde jag kalla på henne ute i havet. Då slängde hon sig ut i böljorna och simmade till mig. Det spelar ingen roll hur mycket vågor det var.